Donnerstag
Spenderade två timmar i en svettig, fullsatt omprovssal. Där majoriteten av eleverna var små och rädda.
Stor och rädd är lika värdelöst. Kämpade för att förstå men i slutändan satt jag ändå som en frågetecken.
Försöker förstå, vare sig det handlar om ett prov, ett ord eller en handling. Jag ifrågasätter allt. Är det verkligen värt energin?
- Du är stark Bea.
Önskar jag kunde se mig så också.
Kommentarer
Trackback
